Hur går man vidare?
Hur går man vidare i livet när man fått sitt hjärta krossat?
Ärligt talat?
Jag vet inte.
Varje dag är olik den andra.
Ena stunden glad, andra stunden ledsen.
En klasskompis sa igår, "hade jag varit du, hade jag varit helt förkrossad."
Tro mig. Det är jag, men vill inte direkt visa det för världen.
På något sätt måste jag finna styrka.
Jag måste leva vidare.
Dels för min älskade familj och mina vänner, men även för min egen skull.
Samtidigt känns allt så fruktansvärt tomt.
Som om allt saknar mening när jag inte är med dig.
Jag vet att jag måste gå vidare, jag måste släppa dig.
Jag måste inse att du inte kommer komma tillbaka.
Du vill inte vara med mig längre.
Men det är svårt. Jätte svårt.
Jag saknar dig.
Jag känner mig inte bara sårad, utan besviken.
Mest för att allt inte riktigt blev som jag hade tänkt.
Det var helt enkelt inte meningen att det skulle vara du och jag!
Men på något konstigt sätt vill jag ändå tacka dig.
För att du har funnits i mitt liv både bra och dåliga dagar.
Utan dig skulle jag inte vara personen jag är idag.
(även om jag i dagsläget är aningen vilsen.)
Men jag vill tacka dig för att jag fått ha dig i mitt liv.
För att du funnits där när jag behövt dig.
För att du är du och ingen annan.
Du vet vem du är...
Tack!
Kramar till dig!!!!
du och jag, i samma jobbiga båt. känner igen mig i allt du skriver.. du vet vart jag finns. styrkekramar!
