Vidskeplig...
Kalla mig korkad eller jävligt vidskeplig.
Men jag tror att det finns ett liv efter döden.
Jag tror inte att livet bara tar slut poff, pang, boom bara så där.
Eller ja, jag vill tro att det är så i alla fall...
I alla fall...
Igår när jag, mamma och Tom åkt upp till morfars och mormors sommarstuga, fick jag ett infall att jag skulle ta kort precis när vi var på väg att åka vidare.
Stannade till och vände mig om, och precis när jag ska ta bilden så börjar solen skina igenom lite lätt,
bakom en för övrigt ganska gråmulen himmel..
Den slutade såklart skina efter några sekunder...
Jag kanske bara är överdrivet vidskeplig,
men jag vill tro någonstans att morfar var med oss där uppe i skogen.
Skogen och den stugan var hans fristad på jorden.
Det finns nog ingenting annat som han värderade så högt som fiske, skog och natur och familjen då, såklart. :)
Lite sorgset var det dock.
Det är liksom en ständig påminnelse om, att de jag älskar inte finns kvar längre.
Men det ger mig lite tröst att tänka, att jag kanske får träffa dem igen, någon gång, någonstans.
Ett år...
För nästan exakt ett år sedan tog jag ett beslut.
Ett beslut som var ett av dem svåraste jag någonsin fattat.
Men jag har inte ångrat det en enda gång.
Tänker på hur radikalt det skulle ha förändrat mitt liv.
Som en handvändning nästan.
Tänk vad fort tiden går.
Ett helt år sedan som jag stod här med världens ångest.
Har nog aldrig mått så jävla uselt som då.
Ett år sedan.
Shit vad jag är glad för att jag valde "rätt"...
Saknad...
Känner mig jäkligt låg ikväll.. :(
Tårarna bara kommer, av ingenting...
Vet inte om det bara varit så mycket jag stängt inne på sistone.
Blivit för mycket kanske...
Känner sån extrem saknad efter min fina mormor också! ❤️
Tänk om jag fick ge dig en jätte stor kram och tala om för dig hur mycket du betytt för mig under åren.
Ge dig en klapp på kinden och hålla din hand igen.
Det finns inga ord i världen som kan göra så att du och morfar kommer tillbaka.
Men du ska veta att ni är extremt saknade!
Det gör ont i hela hjärtat när jag tänker på att du och morfar inte finns mera....
Jag älskar er, alltid! ❤️❤️❤️
Tömd...
Jag känner att jag är inne i en lite jobbig/tung period just nu.
En period som jag vill komma ur fortast möjligt.
Jag känner mig så jävla tömd på energi.
Och nu menar jag inte bara slut. Trött. Orkeslös.
Jag menar TÖMD.
Det känns som om jag springer runt i ett ekorrhjul som går runt runt runt...
Never ending story, typ...
Jag vet inte vart jag vill i livet och det gör mig sjukt stressad.
Stressad för att jag sitter på samma jobb, trots att jag vill göra något annat.
Stressad för att jag vill plugga vidare, men har absolut ingen aning om vad jag vill göra..
Stressad för att jag vill bort härifrån, men vet inte riktigt vart jag vill istället...
Stressad för att jag är singel och alla andra i min ålder skaffar barn, familj, hus och hela faderullan. (Och ja, jag vet att det bara är en känsla, och att "alla" inte alls gör det... men känslan är kvar ändå...)
Stressad för att jag känner mig så jävla kass med min träning, disciplin, kosten och allt runt det...
(Skulle ha behövt någon som står och skriker på mig och pushar mig i träningen, någon manad?? ;) haha...)
Mycket som händer privat, som man också går och funderar på som inte gör något lättare...
Blir knäpp på mig själv snart...
Kommer väl ur det så småningom, men just nu ser mitt liv ut så här..
Började kolla lite högskolor idag, blev inte klokare kan jag lova..
Måste det finnas så jävla många val??!! :P
Fan vilket tråkigt inlägg det här blev. :P
Känner mig inte som förut, jag som alltid är glad annars. Oftast.
Men det blir väl så när det är lite mycket i livet antar jag...
Ni får väl en överdrivet superhappy bild på en jätte glad tjej istället.... Nooooot ;)
Ångest...
Den här bilden skulle jag vilja ge en viss person....
Måste tänka lite på den för egen del också, jag skrämmer alltid upp mig själv med för många tänk om....
SPECIELLT när det kommer till att öppna dörren för nya saker.
Som till exempel jobb, eller att flytta ifrån Mora eller att plugga vidare...
Faaan vad jag begränsar mig själv på grund av min oro för hur saker ska komma att bli.
Och jag är ju inte ensam om det, det är jag väl medveten om.
Man måste bara försöka intala sig att saker löser sig alltid.
På ett eller ett annat sätt.
Det gäller bara att våga satsa.
Men det är svårt när man är en fegis som jag själv ;)
Om jag kunde....
...skulle jag ta all smärta ifrån dig och bära den själv.
Jag skulle byta plats med dig alla dagar i veckan om jag kunde.
Fan. Pappa är tillbaka i Uppsala.
Vill att du ska bli frisk nu!!!
Älskar dig och mamma till månen och tillbaka... ❤️💜💖
Hemma.
Jag är hemma.
Gjort min första dag på jobbet idag efter semestern.
Är det inte nu man ska känna sig utvilad, pigg och fräsch?
Jag gör inte det.
Jag har ångest.
Ångest över att vara tillbaka i Mora.
Ångest för att komma tillbaka till samma jobb.
Ångest över att behöva vara ensam.
Ångest för att jag trycker bort känslor som jag inte trodde att jag hade kvar för en viss person, och för att jag känner att det finns så mycket jag skulle vilja säga.
Ångest över att inte min bästa vän finns i närheten.
Ångest för att kyla och mörker är i intågande.
Ångest för att hela min kropp skriker att jag vill bort, göra något annat, se något annat, uppleva något annat.
I övrigt har jag haft en awesome semester.
Var i Skottland med bästis i fem dagar.
Tre spenderades i Edinburgh och två i Glasgow.
Helt underbart!
Träffade hennes kompisar Gavin och Paul i Glasgow.
Jätte gulliga killar!!
Hade dock assvårt att förstå deras accent! :)
Gavins var helt ok, men Paul, geees inte många ord man förstod där inte! :p
Nu måste jag sova, ska upp på APT möte imorgon.
Vi hörs!
Puss :*
Vila inte i frid.
Jag vill inte att du vilar i frid...
Jag vill att du tar varje tillfälle du kan till att dansa för livet du haft.
Cykla, spring, prata, skratta och sjung de små visor du sjöng för oss som små.
Nu får du äntligen träffa alla du älskat och saknat i livet.
Och äntligen slipper du lida mer.
Sov gott älskade älskade Moffa.
Vi ses i Nangijala! <3 <3 <3
Can´t get you out of my head...
Vette fan vad du gör med mig alltså!?
Kan fan inte få dig ur mitt huvud.
Försöker, försöker och försöker igen, men misslyckas totalt, brutalt.
Fan dig.
Vafan har du gjort med mig?
Damn.
.
Känns som om du sa hejdå idag.
Jag hoppas inte det, eller gör jag?
Confused.
PS. Glad alla ♥:ans på er! :*
Hur svårt?
Hur svårt ska det vara att vara ärlig mot andra?
Jag förstår verkligen inte!
Så jävla trött på lögner och svek att jag kan spy på det!!!
Måste bara få kräkas ur mina frustrationer...
Advent..
1:a advent har passerat.
Tiden går så jäkla fort alltså!
Idag har jag suttit barnvakt på morgonen till sötaste kusinbarnet! Pappa och mamma fick lov att jobba, och de skulle gå om varann med ett par timmars mellanrum, så jag fick rycka in och passa lillan de timmarna. :)
Hon somnade till och med i min famn en halvtimme innan pappa Tom kom hem! Sötnosen! :)
Efter barnvaktandet har jag åkt runt och letat julklappar.
Hittat några men långt ifrån alla.
Vet inte ens vad jag ska köpa?
Lika svårt är det varje år!!
Nu ska jag påbörja lussekatts bak..
Ska bjuda mina kära arbetskamrater imorgon!
Hoppas att ni haft en fin dag!
Puss på er :*
Tänkvärt..
Tröttnat..
Tröttnat ur på människor som bara kommer med tomma löften och tomma ord.
Finns det inga ärliga människor kvar i denna jäkla värld längre?
Trött på denna "stad".
Vill bara bort härifrån...
Orkar inte tänka mer....
Irriterad...
Kan inte låta bli att bli lite irriterad.
Känns som att vissa människor tar mig för givet...
Tror att jag alltid kommer finnas där hur jävligt de än beter sig emot mig.
De ska bara veta hur jävla fel de har.
Jag tar inte hur mycket skit som helst.
Jag har en gräns och den är jävligt nära nu!!
Blir bara så fruktansvärt trött . . . .
Och ja, det är ganska skönt att gnälla av sig här. Punkt.
Vila i frid...
Vila i frid älskade älskade Harry. ❤❤❤
Matte kommer älska och sakna dig så länge mitt hjärta slår.
Det är så jävla tungt och jag skulle göra vad som helst för att min fyrfota vän fortfarande skulle få vara kvar i detta livet, men det går inte.
Jag älskar dig förevigt Barret! ❤
Denna oros känsla...
Har en gnagande känsla av oro som inte vill försvinna.
Vet inte vad jag ska tycka och tänka om vissa saker, och andra gör mig ganska orolig.
Varför känns det som om att marken snart kommer försvinna under mina fötter?
Jobbig känsla indeed.
Blir osäker och det är en känsla jag verkligen avskyr.
Jag kan inte kontrollera något som händer.
Jag hoppas att jag har fel och att jag får vifta bort den där jobbiga känslan av oro som gnager.
Men kan ändå inte sluta tänka.
Underbart..
Just precis nu är livet sådär bitterljuvt underbart.
Man har den där pirrande känslan i kroppen 24/7..
Jag är glad typ konstant.
Fast iofs, så är jag rätt glad annars också, men det blir liksom mer nu!
Jag har träffat någon.
Han är en helt underbar människa.
Varje sms får mig att le så där skit fånigt för mig själv.
Hade en jätte rolig helg i stockholm helgen som varit...
Även om det inte leder någonvart, så är jag otroligt glad att jag träffade dig F.
Du är en fantastisk människa!! Med den bästa humorn ;)
Även om jag såklart hoppas att vi kommer leda någonvart.
För jag gillar dig, ganska så mycket faktiskt! ;)
Men man vet aldrig vart livets vägar bär, det är ju något jag lärt mig under de senaste åren!
Och tur är väl det egentligen. Vem skulle vilja veta sin framtid i förväg?
Livet skulle nog bli ganska tråkigt om man visste innan, vart man kommer vara i framtiden! :)
Livet är underbart, glöm aldrig det! ♥
Det syns inte så bra utanpå...
....men känns jävligt starkt innuti....
Du är saknad min vän.
Du raiter upp mig!
Du raiter upp mig og du jåp mig standas, du raiter upp mig og du jåp mig go...!
Älskar er kära vänner och familjen ♥
Vad skulle jag som sagt göra utan er??
Miljonär...
Stal denna från syster....
"Om Du skulle få en krona för varje gång jag nämner ditt namn, tänker på dig eller gråter över dig, då skulle Du vara miljonär!"
Känslor är jävligt jobbiga.
Jag känner mig så klar, men ändå så ofärdig.
Så nertyngd men ändå så lättad.
Så glad men ändå så nedstämd.
Så fri men ändå så fast.
Jag undrar ibland hur livet skulle vart om man gjort andra val i livet.
Tog beslut som ändrat hela ens situation...
Då kommer dem igen, dem där "tänk om"...
Tänk om....
