Ibland..
Ibland känner jag att jag skulle vilja ringa till dig.
Fråga hur du mår, och hur livet leker.
Att få höra din röst igen, den som en gång var en stor trygghet för mig.
Det skulle nog inte betyda för dig, som det skulle för mig.
Jag tror inte ens att du skulle bry dig, på riktigt.
Dem säger att det finns en anledning till allt som händer i livet.
Jag hoppas det. Att allt det här är värt det i slut ändan.
Ibland känns det verkligen inte så. Men jag hoppas.
Du fattas mig, min vän.
Kommentarer
Anonym
A?
Svar:
Madelene Siitari
Trackback
