Varför är det så jävla svårt att släppa dig för?
Du hade ju hur lätt som helst för att glömma mig?!!!
Varför kan jag inte få gå vidare?? 
Vill inte ständigt bli påmind om att det inte är jag som gör dig lycklig längre.
Orkar inte.

Sex jävla veckor har gått och här sitter jag och tycker att det känns som igår.
Du har redan någon annan, och här sitter jag med sår som aldrig tycks läka...

Trött på panikångesten som känns i hela kroppen.
Paniken och ångesten över att jag inte påverka någonting.

Tar detta jävla elände aldrig slut???
Är så jävla trött på att känna mig så här tom.

Jag vet att såren kommer läka.
Men jag vill bara att det ska gå lite snabbare.
Orkar inte mer nu.

</3